Att pierca tungan – saker jag önskar att någon berättat för mig

För några år sedan bestämde jag mig för att pierca tungan. Det var en impulsiv tanke som slog rot under en kväll med kompisar, och innan jag hann tänka efter satt jag i en stol med metall i munnen. Hade jag vetat vad som väntade hade jag kanske gjort några val annorlunda.

Det här är varken en skräckhistoria eller en guide som påstår sig vara den enda sanningen. Det är mina egna erfarenheter, blandat med sådant jag lärt mig efteråt. Om du funderar på att göra samma sak kanske några av dessa reflektioner kan hjälpa dig att förbereda dig bättre än vad jag gjorde.

Valet av studio och piercare

Det första steget är att hitta rätt plats. Jag valde den som hade närmast och billigast, och det var ett misstag. En seriös piercare ställer frågor om din hälsa, förklarar hur ingreppet går till och visar hur smycket ser ut innan det används. De öppnar förpackningen framför dig och arbetar med engångsmaterial.

Fråga gärna hur länge de har jobbat och be om att få se deras certifikat. En bra studio luktar rent, har tydliga rutiner och tar sig tid att svara på dina frågor. Det kostar lite mer att gå till någon med gott rykte, men risken för komplikationer minskar markant. Jag insåg senare att jag borde ha lyssnat mer på recensioner från andra kunder och inte bara på estetiken i lokalen.

Smärtan och de första dagarna

Själva stickan går snabbt och smärtan är kortvarig, ungefär som ett hårt nyp. Det som överraskade mig var hur mycket tungan svullnade de följande dagarna. Det kändes som att ha en konstant boll i munnen, och det påverkade allt från tal till sömn. Jag vaknade flera gånger av att jag omedvetet bet i staven.

Isbitar eller kalla drycker hjälper mot svullnaden, men undvik alkohol och starkt kryddad mat som irriterar sårkanterna. Vila rösten de första dagarna och undvik att prata för mycket, det låter kanske konstigt men det underlättar faktiskt läkningen.

Att äta, dricka och prata med en ny piercing

Ät mjuk mat första veckan, gärna yoghurt, soppor och mosad potatis. Suggröret är en av de värsta fienderna under läkningen, eftersom det suger och kan rubba smycket. Att dricka direkt från glaset fungerar bättre, även om det är ovant i början.

Talet påverkas också mer än jag trodde. Vissa ljud blev svårare att uttala och jag lät som om jag var trött i munnen hela tiden. Det går över, men ge dig själv några dagars tillvänjning innan du exempelvis håller ett viktigt möte eller sjunger på en spelning.

Hygien och daglig skötsel

En av de saker jag borde ha vetat innan är hur mycket tid munhygienen tar under läkningen. Jag borstar tänderna försiktigt med en mjuk tandborste och undviker tandkräm närmast piercingen, eftersom vissa märken svider. Saltvattensköljning två gånger om dagen blev min bästa vän.

Rör inte smycket i onödan och vrid det inte för att lufta det, en gammal myt som tyvärr fortfarande cirkulerar. Varje gång du vrider det rispas läkningsvävnaden. Jag lärde mig den hårda vägen efter att ha förlängt min egen läkningstid med flera veckor av ren nyfikenhet.

När det går snett – komplikationer

Trots god skötsel kan problem uppstå. Jag drabbade inte av någon allvarlig infektion själv, men jag kände vänner som gjorde det. Tecken att ta på allvar är kraftig rodnad som sprider sig, gulaktig eller illaluktande vätska och feber. Då är det dags att söka vård, inte att googla sig fram till fler huskurer.

En annan sak jag inte tänkte på är påverkan på tänder och tandkött. En stav som sitter fel kan slita på emaljen eller trycka mot tandköttet, speciellt om du gnisslar tänder i sömnen. Jag märkte själv en ömhet i framtänderna efter några månader och fick justera smyckets placering. Sådan erfarenhet påminner om hur små förändringar i vardagen, som renoveringen i köket, kan kasta om hela tillvaron när man minst anar det.

Livet med en läkt piercing

När läkningen väl är över, oftast efter tre till fyra månader, blir vardagen enklare. Jag kan äta normalt, tala utan att läspa och glömmer ibland bort att den finns där. Det finns dock saker att tänka på livet ut, som att byta smycke i rätt material och att hålla koll på hur det ligger mot tänderna.

Om jag skulle göra om det idag hade jag valt titan från början, stannat hos en seriös piercare och skippat sugröret helt. Jag hade också sovit med huvudet högt den första veckan för att minska svullnaden ytterligare.

Normal läkning	Tecken på problem
Lätt svullnad första dagarna	Svullnad som ökar efter en vecka
Klar eller ljus vätska	Gul, grön eller illaluktande vätska
Viss ömhet vid beröring	Molande smärta utan beröring
Staven sitter stadigt	Staven känns lös eller fjädrar
Lite rodnad runt hålet	Röd rand som breder ut sig

Dela gärna med dig av egna erfarenheter eller funderingar kring tungpiercing i kommentarerna, eller läs mer i blogg där jag samlar fler texter om vardagen, musiken och alla små projekt som pågår parallellt.